Rättsfallsanalyser

Kommunens hävningsförklaring – analys av NJA 2020 s. 470

I målet som givits namnet Kommunens hävningsförklaring har saken lite missvisande – åtminstone såvitt avser prövningen i Högsta domstolen – angivits gälla ”bättre rätt till fast egendom”. Utgångspunkterna för Högsta domstolens bedömning var i stället att köparen var i dröjsmål med betalningen för fastigheten, att köpavtalet bland annat föreskrev att köpebrev skulle upprättas sedan betalning hade skett och att säljaren i och för sig hade rätt att häva avtalet på grund av betalningsdröjsmålet. Prövningstillståndet i Högsta domstolen gällde bara frågorna om det alls krävdes någon hävningsförklaring, om – i så fall – den hävningsförklaring som hade lämnats var tillräckligt tydlig och om den hade lämnats i rätt tid. Den första av frågorna får nog sägas vara isolerad till tillämpningen av jordabalken. De andra två är däremot mer allmängiltiga. Jon Kihlman har analyserat domen för JP Infonets räkning. Analysen finns i sin helhet här.

pdf 2022-05/1651646720_kommunens-h-vningsf-rklaring-analys

Bank-ID och självständiga fullmakter – analys av NJA 2021 s. 1017 (Låneavtalet med Svea Ekonomi)

Bruket av Bank-ID innebär att det inte framgår för mottagaren om det är innehavaren själv som agerar, eller om det är någon annan som – med eller utan innehavarens medgivande – gör det. I målet hade innehavaren av Bank-ID lämnat sin kod till en annan person för att denna skulle kunna betala gemensamma räkningar från innehavarens konto. Medför det att den andra personen hade en självständig fullmakt att bruka innehavarens Bank-ID även för andra ändamål, eller var det bara ett slags osjälvständig fullmakt som var begränsad till att avse gemensamma räkningar? Jon Kihlman har analyserat domen för JP Infonets räkning. Analysen finns i sin helhet här.

pdf 2022-05/1651646774_bank-id-och-sj-lvst-ndiga-fullmakter-analys

Värde, volym och proportionalitetsprincipens betydelser för tillgängliga rättsmedel – analys av EU-domstolens dom den 17 juni 2021 i dess mål nr C-23/20 (Simonsen & Weel)

I målet Simonsen & Weel (C 23/20) utvecklar och förtydligar EU-domstolen sin tidigare dom Coopservice (C 216/17) i flera avseenden, inte minst beträffande skyldigheten att ange uppskattad volym och takvolym (eller uppskattat värde och takvärde). Av den nya domen framgår således att det av ett meddelande om upphandling av ett ramavtal ska framgå dels den uppskattade kvantitet eller det uppskattade värde som ramavtalet ska omfatta, dels den största kvantitet eller det högsta värde som kan levereras, samt att ramavtalet inte längre har några verkningar när gränsvärdet har nåtts. Av domen framgår också att det räcker att den sålunda uppskattade och maximala volymen anges ”samlat”, men att det i och för sig är tillåtet att bryta ned uppgiften i mindre delar. Därtill anger domstolen att brott mot de angivna skyldigheterna inte ska leda till någon rättsföljd – eller i vart fall inte till avtalets ogiltighet – när det framstår som oproportionerligt i förhållande till upphandlingsfelen. Jon Kihlman har analyserat domen för JP Infonets räkning. Analysen finns i sin helhet här.

pdf 2022-05/1651646809_v-rde-volym-och-proportionalitetsprincipens-betydelser-f-r-tillg-ngliga-r-ttsmedel-analys

Felbedömning och påföljd, analys av NJA 2020 s. 951 (Badrummet i radhuset)

En befintligt skick-klausul begränsar enligt 19 § köplagen (KöpL) en säljares felansvar till bland annat väsentliga avvikelser från vad köparen hade fog för att förutsätta. I NJA 2019 s. 807 (Badrummet) bedömde HD att en värdeskillnad om cirka tre procent mellan faktiskt och avtalsenligt skick inte utgjorde en sådan väsentlig avvikelse. HD har nu kompletterat bedömningen med att en värdeskillnad om cirka sex procent däremot utgör en väsentlig avvikelse. Gränsen för den friskrivningseffekt som åstadkom genom en befintligt skick-klausul ligger således någonstans i intervallet mellan tre och sex procent av köpeskillingen. Jon Kihlman har analyserat domen för JP Infonets räkning. Analysen finns i sin helhet här.

pdf 2022-05/1651646838_felbed-mning-och-p-f-ljd-badrummet-i-radhuset-analys

Betalningsskyldighet för avtalsbrott vid avtalsförhållanden i flera led – analys av NJA 2021 s. 622 (Länna Marks fordran)

I avtalsförhållanden i flera led – såsom när en beställare av en entreprenad anlitar en entreprenör som i sin tur anlitar underentreprenörer – uppkommer emellanåt skador för beställaren som entreprenören ansvarar för gentemot beställaren men som har orsakats av underentreprenören. Är i en sådan situation entreprenörens rätt till skadestånd från underentreprenören beroende av om den har betalat till beställaren, eller har entreprenören rätt till skadestånd redan på grund av beställarens fordran? Och hur påverkas entreprenörens möjlighet att överlåta en sådan skadeståndsfordran till beställaren eller dennas försäkringsbolag av att dess avtal med underentreprenören innehåller ett förbud mot sådan överlåtelse? Högsta domstolen har behandlat dessa frågor i målet Länna Marks fordran. Jon Kihlman har analyserat domen för JP Infonets räkning. Analysen finns i sin helhet här.

pdf 2022-05/1651646898_betalningsskyldighet-f-r-avtalsbrott-vid-avtalsf-rh-llanden-i-flera-led-analys

Lagval för kvittning – analys av NJA 2020 s. 485 (CeDe:s kvittningsinvändning)

I domen avgjorde Högsta domstolen vilket lands lag – eller vilken internationell reglering – som skall tillämpas för kvittning i avtalsförhållanden. Det visade sig vara en tämligen komplicerad väg – med en tur även till EU-domstolen – fram till lösningen att svensk rätt skulle tillämpas. Vägen vidare därifrån, till svaret på frågan om kvittning skulle tillåtas, beträdde Högsta domstolen däremot inte. . Jon Kihlman har analyserat domen för JP Infonets räkning. Analysen finns i sin helhet här.

pdf 2022-05/1651646918_lagval-f-r-kvittning-analys

Reklamation och prisavdrag – analys av NJA 2021 s. 353 (Suterränghuset på Ekerö)

I konsumentförhållanden får en konsument alltid reklamera inom två månader efter det att den har märkt ett fel. Enligt lagtexten är således utgångspunkten för reklamationsfristen helt subjektiv. I målet Suterränghuset på Ekerö anger emellertid Högsta domstolen att bevisningen om ett sådant subjektivt förhållande kan vara objektiv. Det talar för att en motsvarande bevisning bör vara möjlig även beträffande andra rent subjektiva förhållanden och rubbar måhända uppfattningen att vad en part måste ha insett utgör en bevislättnad i förhållande till det gängse beviskravet. I målet behandlar Högsta domstolen även hur ett prisavdrag skall beräknas. Jon Kihlman har analyserat domen för JP Infonets räkning. Analysen finns i sin helhet här.

pdf 2022-05/1651646946_reklamation-och-prisavdrag-analys

De försvunna korna – analys av NJA 2020 s. 115

Domen handlar inte minst om ett försäkringsavtal. Det rymmer emellertid åtskilliga ”vanliga” avtalsrättsliga frågeställningar. I målet är således fråga om så centrala frågor som förutsättningar för hävning och för skadestånd i avtalsförhållanden. Till det kommer i första hand processuella frågor om bevisbördans placering och beviskrav. Målet är följaktligen ett lämpligt underlag även för mer allmänna diskussioner om centrala avtalsrättsliga frågor. Jon Kihlman har analyserat domen för JP Infonets räkning. Analysen finns i sin helhet här.

pdf 2022-05/1651646970_de-f-rsvunna-korna-analys

Tolkning och utfyllnad av ett upphandlat ramavtal – analys av NJA 2021 s. 631 (Ramavtalet)

När en rättshandling är otydlig behöver den tolkas. När den – även efter vederbörlig tolkning – saknar en komponent som har betydelse för dess tillämpning så behöver den fyllas ut. Så har det nog alltid varit och så kommer det rimligtvis alltid att vara. Ramavtal som har föregåtts av en offentlig upphandling är inget undantag härvidlag. Även de kan vara otydliga eller sakna behövliga komponenter. Och även de kan följaktligen behöva tolkas eller fyllas ut. Jon Kihlman har analyserat domen för JP Infonets räkning. Analysen finns i sin helhet här.

pdf 2022-05/1651646999_tolkning-och-utfyllnad-av-ett-upphandlat-ramavtal-analys